Ungar och bilinbrottsförsök
Nu har grabbarna varit hemma för länge tillsammans. De träter på varandra hela tiden. Ludwig har ju varit hemma sedan fredags och idag är det onsdag, då vi har varit lite sjuka hit och dit (inte jag) så har de inte kunnat vara ute och leka heller. I dag skickade jag ut dem på gården när jag skulle ringa ett samtal. Vi gick sedan till affären. Så idag har de fått vara ute för första gången på evigheter känns det som! Nu har jag äntligen fått Astrid att sova och för att inte riskera något får grabbarna se på film. I morgon är det skola och dagis igen, det blir bra det!
I morse vid 5-tiden när jag hade varit in till Astrid och ammat, kollade jag ut genom vårt sovrumsfönster för att se hur illa vädret var därute. Då fick jag se en man som kom cyklandes. Stackars dig, tänkte jag. Kan inte vara kul att cykla i detta skitväder. Såg sedan att han kikade in i alla bilar som stod parkerade längs gatan. Hm, inte normalt. Förstod att något var på lur... han går runt och kikar i passagerarsidan på bilarna och det verkar som att han bestämmer sig för en bil som mest intressant. Jag tog telefonen i handen för att ev ringa polisen. Min hjärna är inte den piggaste vid den tiden på morgonen så jag stod och funderade på vilket nummer jag skulle ringa, kändes inte rätt med 112, men kom inte på vad polisen har för nummer... ville inte väcka Per heller då jag visste att han skulle gå upp 05.30, då han är till Sthlm idag.
Rätt var det är gör han något vid bilen och larmet går. Jädrar vilken fart han fick därifrån. Det var imponerande att se någon cykla så fort i denna snöväg. Han hann aldrig få med sig något ur bilen men han hade tydligen krossat rutan. Per vaknade av larmet och jag berättade vad som hade hänt. Han undrade om jag hade ringt polisen och nej det hade jag ju inte. Såg att det kom en man strax efter som gick och pratade i telefon med troligtvis polisen. Berättade för Per att jag inte visste vilket nummer jag skulle ringa och att jag inte vet vad gatan heter exakt, så innan jag hade fått polisen att fatta vart detta var skulle mannen ha hunnit till Skoghall! Vad fräcka en del är! Kom ihåg att aldrig ha något i bilen som kan locka en tjuv att slå sönder en ruta. Tjuven får man ju faktist säga verkar vara en arbetsmyra som ger sig ut i detta väder!
Snart ska vi börja med matavfallssortering här också. Nu sorterar vi: glas, metall, tidningar, batterier och nu ska vi alltså lägga till mat. Känns lite äckligt, men får hoppas att det funkar. Frågan är bara vart man ska ha allt. Glas är ju det vi går mest med, speciellt nu när barnmatsburkarna hägrar. Det börjar bli trångt under diskbänken.
Kram
I morse vid 5-tiden när jag hade varit in till Astrid och ammat, kollade jag ut genom vårt sovrumsfönster för att se hur illa vädret var därute. Då fick jag se en man som kom cyklandes. Stackars dig, tänkte jag. Kan inte vara kul att cykla i detta skitväder. Såg sedan att han kikade in i alla bilar som stod parkerade längs gatan. Hm, inte normalt. Förstod att något var på lur... han går runt och kikar i passagerarsidan på bilarna och det verkar som att han bestämmer sig för en bil som mest intressant. Jag tog telefonen i handen för att ev ringa polisen. Min hjärna är inte den piggaste vid den tiden på morgonen så jag stod och funderade på vilket nummer jag skulle ringa, kändes inte rätt med 112, men kom inte på vad polisen har för nummer... ville inte väcka Per heller då jag visste att han skulle gå upp 05.30, då han är till Sthlm idag.
Rätt var det är gör han något vid bilen och larmet går. Jädrar vilken fart han fick därifrån. Det var imponerande att se någon cykla så fort i denna snöväg. Han hann aldrig få med sig något ur bilen men han hade tydligen krossat rutan. Per vaknade av larmet och jag berättade vad som hade hänt. Han undrade om jag hade ringt polisen och nej det hade jag ju inte. Såg att det kom en man strax efter som gick och pratade i telefon med troligtvis polisen. Berättade för Per att jag inte visste vilket nummer jag skulle ringa och att jag inte vet vad gatan heter exakt, så innan jag hade fått polisen att fatta vart detta var skulle mannen ha hunnit till Skoghall! Vad fräcka en del är! Kom ihåg att aldrig ha något i bilen som kan locka en tjuv att slå sönder en ruta. Tjuven får man ju faktist säga verkar vara en arbetsmyra som ger sig ut i detta väder!
Snart ska vi börja med matavfallssortering här också. Nu sorterar vi: glas, metall, tidningar, batterier och nu ska vi alltså lägga till mat. Känns lite äckligt, men får hoppas att det funkar. Frågan är bara vart man ska ha allt. Glas är ju det vi går mest med, speciellt nu när barnmatsburkarna hägrar. Det börjar bli trångt under diskbänken.
Kram
Kommentarer
Trackback
