Bitter är jag
I bland känner jag starkt att jag ska säga upp mig från min FASTA HELTIDSTJÄNST och hoppa runt som springvikarie för att kunna få ett lån. Jag tror faktiskt att jag skulle tjäna mer pengar då. Hur sjukt som helst.
Nu vill jag inte höra av er som har hus att: det är så jobbigt med hus, det är så dyrt att bo i hus, ni kommer snart att få ert hus, ni bor ju så bra som ni bor nu, ni bor ju nästan som i ett hus. Jag vill inte höra detta.
För så här är det: Ja, det kanske är jobbigt med hus, men det är ert hus, är det så jobbigt, varför flyttar ni då inte? Ja, det kanske är dyrt att bo i hus, men jag kan lova er att vi bor f*n inte billigare..., vi kommer inte snart att få ett hus för nu skärper de ju kraven på lån att man ska betala 85% av köpesumman själv! Ha ha, vi har ju massor av pengar liggandes med våra höga löner och dyra hyra.... not! Ja, vi bor bra, men det är inte vårt och det är slitet och vi kan inte göra något åt det för det är som sagt inte vårt, ja, vi bor nästan som i ett hus men när jag ska ut med soporna måste jag gå genom cykelrummet, ut och sen runt hela jäkla huset för att slänga lite sopor, när grabbarna är ute kan jag inte prata i telefonen för när de ska in, ringer de på porttelefonen som är kopplad till just det hemtelefonen!!! Så kom inte med dessa predikningar till mig tack. Ni som bor i hus har det bra!
Jag är i dag bitter, det kommer nog att kännas bättre i morgon, men idag vill jag känna mig bitter Låt mig få det...
Ett annat exempel som nu under sommaren blir ganska tydligt är detta med att grilla. Vi kan grilla med elgrill på balkongen men det är jäkligt trångt när vi ska äta... Hur många av er som har hus känner att, ja vi ringer till våra vänner som bor i lägenhet och frågar om vi kan grilla tillsammans??? Nej just det, man åker hem till de som bor i hus och har en altan... Jag klandrar ingen över det utan vill bara uppmärksamma er på att det är så. Hade jag hus skulle jag inte heller vilja sitta på en sketen balkong och grilla om jag kunde välja på en altan med gräsmatta.
Som sagt det kommer nog att kännas bättre i morgon, och jag hoppas att ingen tar illa upp med mitt bittra arga inlägg.
Kram på er, både lägenhets och husmänniskor!
En vis man sa någon gång till mig att man inte kan få allt man pekar på/önskar sig. Så sant som det är sagt. 3 underbara barn och din lycka verkar hänga på ett hus som kräver underhåll,pengar och slit. Om man söker hus i andra delar så som forshaga, kil osv så kanske man hittar ett hus. Har ni testat det? Jag skulle göra det bästa av situationen, vara glad över att ha tak över huvudet, friska barn och en man som älskar en, oavsett hus eller lägenhet! Bitter kan man vara, men det känns ganska löjligt att vara bitter för att ens bekanta får hus.
Hej Anonym!
Jag har väl inte sagt att jag är olycklig? Jag är lycklig, men det är något som saknas som vi har jagat länge nu tycker jag. Jag är otroligt lycklig över att ha man, 3 underbara barn, tak över huvudet, ett jobb. Men då jag har vuxit upp i hus själv och vill att mina 3 barn också ska få göra det, så blir man lite bitter när det aldrig händer. Sen får du tycka att jag är löjlig hur mycket du vill. Jag skrev också att det är i dag jag känner så här och att det kommer att kännas bättre. Det gör det ju redan som jag har skrivit tidigare...
Klart att vi kan hitta ett hus i Kil eller Forshaga vi kan nog hitta ett i tjotaheiti också, men nu är det så att vi vill bo i Karlstad, dels för att grabbarna går i skola där och vi vill inte ändra detta vinnande koncept, dels arbetar både jag och min älskade man i Karlstad. Känns som att det vore heldumt att flytta enl mig långt för att sedan pendla med bilar varje dag när vi inte vill det.
Tackar ändå för din åsikt vem du nu än är...
Så sant Louise! Vem vill bosätta sig långt ut på vischan när man sen måste sitta å pendla in till K-stad. Det blir ju lika dyrt som att skaffa sig ett hus här i stan. Jag känner som du, vill oxå ha ett hus och det nu innan det blir ändringar. det är inte samma frihet att bo i en lägenhet som i ett hus.
Kram
Jag förstår precis vad du menar och hur det är att längta efter något som känns långt borta. Det blir svårt att glädjas åt andras framgång till slut när man nästan gett upp själv. Jag håller tummarna för att det vänder för er snart. Och... kanske hade jag släppt livlinan och tagit upp kampen för min nya utbildning och nytt jobb med högre lön men det är rena spekulationer från min sida eftersom jag har ett jobb jag är nöjd med.
Vi kommer fortsätta att grilla på eran balkong!!! och vi ska leta efter ett hus brevid oss åt er!!!
Tyckte om ditt inlägg och jag tycker om dej Louise och din familj.
Kram Annie
